Knivslida i läder.

I Slöjda för livet, Borg, 2012 läser jag om skisser, bilder, ritningar och arbetsbeskrivningar. Dessa anser Marléne Johansson användes som hjälpmedel, redskap, som stöd för tankar och resonemang runt slöjdprodukten. I lärandesituationerna kopplas resonemang i text och bildspråk till fysiskt agerande. Nåväl, efter mer än tre terminer på Trä- och metallslöjdsutbildningen har jag fortfarande svårt att använda mig av ritningar eller skisser. Undrar om eleverna känner likadant som jag!? Marléne Johansson tycker att skisser, bilder, ritningar och instruktioner får en mening av användarna. Denna mening är nog så djup att jag ännu inte lyckats gräva fram den.

Jag har i alla fall ritat en mall i vegetabiliskt garvat läder till en knivslida. Genom att tejpa pappersremsor på min kniv och sedan klippa upp detta, fick jag en perfekt "bild". "Bilden" förde jag över till lädret och klippte sedan ut det med en lädersax. Efter blötläggning i vanligt vatten i ca 1 timme var det dags att med minitvingar nypa ihop lädret om kniven. Denna hade jag virat in i plastfilm först.

Tvingarna gör märken i lädret som jag sedan använder mig av för att göra de hål som jag skall sy i. För att göra hålen använde jag ingen gaffelmejsel eftersom lädret var så tjockt, utan en vanlig, enkel syl.

Med vaxad lintråd syr jag med två ändar/nålar in och ut genom samma hål. Denna söm är mycket dekorativ och kallas sadelmakarsöm. Jag har efter en introduktion i läderarbeten fått ett häfte av Anders Martinsson. Jag har haft stor glädje och nytta av detta häfte i mitt arbete med knivslidan. Som avslutning efter att jag sytt på en stropp baktill på knivslidan, har jag ytbehandlat den endast med läderfett och bivax.