Låååångt chokladkort.

Har gjort en film på ett låååångt chokladkort.

 Titta på den här eller på min Youtubekanal.

Låååångt chokladkort.

Dags att skicka julkorten nu!

Här är ett av alla julkort jag gjort i år.

Jag brukar oftast göra en massa julkort av samma sort. Men i år har jag inte hunnit det. Jag blev tvungen att plocka fram alla "udda" julkort jag gjort under året. Och. nu undrar jag varför jag inte gjort så tidigare. Alltså, skickat "udda" julkort. Varför har jag masstillverkat ett och samma kort? Det verkar ju dötrist och jag ser inte den minsta positiva fördel med det! Gör du? Låt mig gärna veta ;-)

Tre armband i olika tekniker.

Var på en kurs i Skåne för ett tag sedan. Fick då, bland annat, lära mig att göra dessa armband. Jättekul och jag fick så klart mersmak. Hinner inte just nu bara, måste bli klar med trä- och metallslöjdskursen först. Sen' skall jag leva ;-)

Översta armbandet är knutet med makraméknutar och metallpärlor. Det mittersta armbandet är flätat över och under metallringar. Det nedersta slutligen, är flätat med åtta remmar och tekniken kallas piskfläta. Det översta armbandet har jag redan gett bort. Ha det gott tills vi ses här eller IRL :-)

Varför saknas det lärare?

Hämtat från Öresundspostens insändarsida.
Tänkvärt i all raljering.

INSÄNDARE
Det börjar bli luckor i lärarleden. Därför söker vi dig, positiva ja-sägare, som biter ihop och förstår att gilla läget.
Du är stresstålig och kan ha många bollar i luften, medan din kommunikativa förmåga gränsar till det övernaturliga. Du bör ha en mångårig erfarenhet av konflikthantering, gärna i mellanöstern. En vaktutbildning eller tjänstgöring inom ordningspolisen är att föredra. Djupa och breda kunskaper inom psykiatrin och/eller i allmänsjukvården ger förtur. Vaktmästaregenskaper är ett måste. Du är väl förtrogen med kommunal möteskultur där du förväntas prata utan att säga något. Dina förmågor att uttrycka sig i det svenska språket är goda och dina skriftliga formuleringar håller skolinspektionen och advokater på behörigt avstånd. Vidare är du en person som är van att hålla ett högt tempo. Du anser att huvudvärk och högt blodtryck är ett kvitto på ett väl utfört arbete.
Arbetstiderna är dagtid, kvällstid och helger, samt alla andra tidpunkter på dygnet och veckan. Sommarledigheten ger dig ett fint tillfälle att lära känna dina egna barn och din partner, alternativt hitta en ny partner.
Läraryrket är en livsuppgift som generar värden, som inte går att värdesättas. Därför bör du betrakta det blygsamma bidraget till lön som en ren bonus. Andra förmåner är fri tillgång på tevatten, Treo och blyertspennor.
Adekvat utbildning krävs, juristlinjen eller byråkratprogrammet, alternativt en lång erfarenhet på ett statligt verk. Viss undervisning kan förekomma. Därför är pedagogisk erfarenhet meriterande. Vi sätter stort värde på personlighet. Lojalitet, tystnad och tjänstvillighet är ledorden. Eftersom gratisarbete är en del av lärarkulturen bör du ha en bakgrund inom ideella verksamheter.
I Sverige ger vi kvinnor lägre lön. Därför ser vi helst kvinnliga sökande. Gärna unga med utflugna barn.
Märk din ansökan: ”Ekonomisk belastning”.
Varför det saknas lärare? Ingen aning, vi är lika förvånade som du.
SKL.

Choklad i öronen.

 

För ett tag sedan gjorde jag ett par örhängen i resin som liknar en chokladkaka.  Om du gillar dem J, så är de dina om du hör av dig ;-) 

Fler tävlingsbidrag.

Här kommer de utlovade tävlingsbidragen som jag deltog med, i White Fairys tävling (och som jag vann :-))

Vet att jag lovade att publicera bilder på vinsten... glömde det så det mesta av vinsten har jag gett bort. Sorry! Gå in på Pysselskafferiet så kan du se hur både papper och stämplar ser ut. Ha de' !

Chokladask.

Jag har gjort en superenkel chokladask som ser avancerad ut! Kika på filmen här eller på min Youtubekanal.

Håll utkik efter fler filmer med chokladtema. Ha det gott ;-)

Jag vann White Fairys tävling!!!

Kika in på den här länken om du vill läsa mer om tävlingen. De har precis utlyst en ny tävling med jultema. Tävlingsreglerna finner du på samma länk. White Fairy

 Bidraget som jag vann med var en påse...

... att ha ett batteridrivet teljus/värmeljus i.

Är så klart jättestolt över att vinna denna tävling! Inom kort skall jag visa resten av mina tävlingsbidrag och även priset i form av White Fairys papper och stämplar. Ha det gott.

Jag stödjer Rosa Bandet - en gång till;-)

Här kommer ett kort på Rosa Bandet-temat...

...och ett till...

...och en detaljbild på vad jag tycker om cancer ;-)

Så många besökare...

Tack så jättemycket till er alla som varit här på besök. Besöksstatistiken visar att Tant Bruns blogg haft fler än 10 000 besökare. Hurra, Hurra, vad det gått bra!!! Vilket gör mig jätteglad, stolt och tacksam. Nu har jag dessutom hoppat av mitt uppdrag i Pysseltagens designteam. Detta kommer att innebära att jag får mer tid för min egen blogg. Så från och med nu kommer jag att publicera inlägg mer frekvent.

Vi ses!

Jag stödjer Rosa Bandet.

 Ett enkelt och avskalat kort för att vara mig. Men, budskapet är tydligt. Här hittar du information om Cancerfondens kampanj "Rosa Bandet" .  

Hammare till papperspyssel!

Visar här ett kort där jag använt mig av ett kluster blommor som dekoration.

Det finns (för mig) inget svårare i pysselsammanhang än att arrangera blommor på ett kort!!!! Det går mycket tid till att flytta runt blommorna, fundera och flytta lite till. Vid just detta tillfälle hade jag suttit ovanligt länge. (Jag hade dessutom ont i halsen och feber.) Tålamodet började tryta...

Nåväl, ni ser den bruntonade knoppen längst ner i bild... var tvungen att använda hammaren och ge den ett par kraftiga slag. Den ville inte låta sig arrangeras på ett snyggt sätt. Men, efter att den fått smaka på hammaren lade den sig så platt mot underlaget som jag krävde. Ja, jäklar i min låda vad mycket man kan lösa med lite våld.
Ha det gott!

Jag har fått påssjuka! Eller dille på påsar!

Här kommer en massa ljuslyktor i form av påsar. Jättekul att göra eller att ge bort. Sätt ett vanligt batteridrivet teljus i påsen och gör några hål här och var... vips, har du fått en ljuslykta!  Så här kan det se ut med teljus...

...och utan teljus.

...med teljus...

...med teljus...

... utan teljus...

... utan teljus...

Tack för titten!

Tänd ett ljus... i påse.

I lördags hade jag fint besök av två go'a tjejer, min svägerska , Ina och hennes dotter, Moa.Vi satt och pysslade nästan hela dagen. Det här var förlagan.

Jag har ju som bekant klippt och klistrat/pysslat i många år nu.... Både Ina och Moa gjorde riktigt fina påsar för att vara nybörjare.  Så fina blev inte mina alster när jag var nybörjare, som dessa. Jag är uppriktigt imponerad och därför tycker jag att de platsar i min blogg :-)

Mask.

Uppgiften är att i ett stycke lind skära ut en sorts ansiktsmask. Minst 50 mm tjockt skulle ämnet vara. All inspiration skall dokumenteras. Inför den här uppgiften inhandlade jag några stämjärn i tron att jag säkert kommer att tycka att det är roligt med träskärning. Min norska morfar har gjort massor av vackra föremål i "treskjæring", så det måste väl ligga i generna ;-)

Min inspiration har jag hämtat från venetianska maskeradmasker (tycker att de är superhäftiga) och från Rolf Taraldsets filmer på Youtube. http://www.youtube.com/watch?v=1PY33hnm7mk

I mitt pysselskafferi har jag en dies/stans från Spellbinders. Den har jag förstorat och modifierat lite så att den skall passa som mask på mitt lindstycke.

 

När jag ritat ut den på ämnet var det bara att med bandsågens hjälp såga ut den... Den har fått ligga till sig i 9 veckor innan den hamnade i bandsågen. Hur länge skall jag behöva dras med den här löjliga osäkerheten/rädslan/respekten för allt vad bandsågar heter!?

Jag brukar använda Youtube så fort det är något jag behöver lära mig. Det gjorde jag även denna gång. Det är en stor oas att ösa ur och den har hjälpt mig många, många gånger. Efter några timmars passivt tittande vågade jag prova själv. Varför börjar jag oftast i den änden? Om jag hade vågat prova att testa verktygen innan jag tittade på filmerna skulle jag kanske veta mera om vad jag behöver titta på?

När masken var sågad skruvade jag fast en kloss på baksidan. Klossen skulle jag sätta fast i hyvelbänken så att ämnet skulle hålla sig stilla när jag började min träskärning. Först började jag med ett stämjärn och en träklubba att slå bort trä på ena sidan om mitten. Då slog det mig att jag faktiskt skulle kunna träna på träskärning först och sedan slå bort det jag tränat på.

Så roligt det var att med de nya, sylvassa verktygen ömsom skära ut träspån och ömsom slå ut dem. Järnen skar i lindämnet som vore det smör. Det krävdes många timmar av träning på bara den ena sidan av masken. Av tidsbrist slog jag bort träspån på båda sidorna om mitten, trots att jag bara hunnit träna på ena sidan.

När jag skall bearbeta masken "på riktigt" skall jag tänka på att inte göra "snirklarna" för tunna, då det lätt går av. Jag skall också tänka på att hålla verktygen vassa. Det är en enorm skillnad på att jobba med nyvässade verktyg jämfört med slöa.

Till slut hade jag skurit bort tillräckligt mycket trä på sidorna om mitten (näsan) så att jag kunde börja fila de partierna jämna och därefter gick jag på med sandpapper. I efterhand hade jag väntat med finliret till senare. Det hade räckt att fila ämnet för mittpartiet blev illa åtgånget under tiden som jag skar ut maskens sidor. Så jag blev tvungen att slipa om det igen.

Efter många timmars träskärning var det så äntligen dags att ytbehandla. Jag använde mig av en vattenbaserad hobbyfärg med lite skimmer i. Det måste medges att det kändes som ett helgerån att måla masken efter allt arbete jag lagt ner. Medan jag la på färgen upptäckte jag att den liksom jämnade ut ytan så att inte alla skavanker framträdde så tydligt. Perfekt! På med ytterligare ett lager färg.

Nu äntligen var det dags för det roliga! Att dekorera. Man brukar ju säga: less is more, men jag tänkte inte hålla igen här. Masken skrek efter mer "bling" hela tiden och jag vräkte på. I mitt pysselskafferi har jag en massa strasstenar i "fel" färg. Alkoholbaserade tuschpennor avhjälpte det. Sedan var det bara att limma på dem. Lite glitterlim lade jag på med pensel på de nedsänkta partierna , det fick relieferna på masken att lyfta ännu mer.

När jag kom tillbaka till jobbet och visade masken för Johan, min handledare, kom jag på att klossen på baksidan fortfarande satt kvar... Innan jag hunnit reagera så hade Johan skruvat bort den.

Tack Johan, för alla de gånger du sms:ade mig på helgerna och bad mig komma  till slöjdsalen och jobba med masken :-)

Återbruk-varför då?

Att kunna ta vara på olika möjligheter som ett föremål eller ett klädesplagg kunde ge, var länge en självklarhet i många hushåll och för de flesta dessutom en ekonomisk nödvändighet. Nu har intresset för att ta vara på våra gamla kläder och föremål återuppväckts. Fast den här gången handlar det om att rädda jorden och i läro- och kursplaner har begrepp som hållbar utveckling fått en given plats. Inte minst i slöjden.

Ur Lgr11:
Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmåga att arbeta med olika material och uttrycksformer. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och hur dessa kunskaper kan kombineras med medvetna val av material och teknik. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.

I en artikel från Slöjdforum 2011-03-28 jämför Hasse Hedström Lgr11 med Lpo94. Ur Lgr11:s kursplan i slöjd, betonas hållbar utveckling och slöjdens ansvar för att koppla samman ämnet med miljö och resurshushållning starkare än i den föregående Lpo94. Medan Lpo94 skriver allmänt om miljömässiga hänsynstaganden, betonar Lgr11 att förutom att slöjden ska ta sig an miljöaspekterna, ska ämnet också främja en hållbar utveckling genom val av material och metoder.

I det centrala innehållet i Lgr11, står det för årskurs 4–6 att slöjdundervisningen ska bidra till resurshushållning genom att eleverna till exempel arbetar med reparationer och återanvändning. I årskurs 7–9 står det att eleverna ska arbeta med hur olika material produceras ur ett hållbarhetsperspektiv.

Fler och fler har på senare tid upptäckt, eller kanske återupptäckt, nyttan och vinsterna med att förlänga livet på gamla prylar. Vi kallar det för en massa saker så som: återbruk, återanvändning, recycling, vintage, second hand, re-design, re-use, re-make. Förr lappade vi byxor, stoppade strumpor, vävde mattor med lump för att spara pengar. Men idag ägnar vi oss nog mest åt återbruk av miljötänk eller för att vi när en önskan om att vara speciella och unika. Man vill ha snygga, intressanta och annorlunda kläder eller föremål som inte alla andra har. Ekonomin verkar inte spela särskilt stor roll för att vi skall återbruka. Vi återbrukar inte istället för att köpa nytt – vi gör både och.

I en artikel från Slöjdforum 2011-08-26 skriver Helene Lumholdt om återbruk. Skolan har som uppdrag att lära eleverna bli goda, kreativa, ansvarsfulla och kompetenta medborgare. Tanken att eleverna åtminstone ska förbereda sig för resurshushållning och miljöansvar har följaktligen givit avtryck i skolans läroplan.

”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling." Så stod det under rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag” i Lpo 94 och så står det i den nya läroplanen Lgr11.

Skolan och slöjden har en del att lära av förskolan. Där finns traditionen att tillvarata material från naturen och sådant som annars skulle hamnat i soppåsen eller pappersinsamlingen. Föräldrar har fått bidra med förpackningar och annat överblivet material de kunnat få tag på från sina hem och arbetsplatser för att ge till förskolans verksamhet. Förskoleelever har alltid återbrukat i en positiv anda, med personalens hjälp.

De äldre eleverna är däremot inte lika lättköpta. Under ett informellt samtal med elever i år 7 fick jag höra dessa kommentarer på temat återbruk:

- Varför skall vi göra om gamla kläder när vi kan köpa nytt?
- Det känns ofräscht med gamla grejer och kläder.
- Det går snart sönder igen, så måste man ändå köpa nytt.

Det verkar som om en del elever, om de har råd att köpa nytt, inte bryr sig om återbruk. För att få de äldre eleverna att förstå vitsen med återbruk krävs att vi pedagoger fortsätter att informera eleverna om nyttan med återbruk och vad som händer med vår planet om vi struntar i det. Vi måste få med våra elever på tåget, engagera dem i denna viktiga fråga, få dem att brinna för miljötänket och återbrukets nyskapande.

Jag hörde några positiva elevkommentarer på återbrukstemat också:
- Att handla second hand-kläder är bra för miljön.
- Man blir lättare inspirerad när man har något att utgå ifrån.
- Man kan göra skillnad för miljön.


Det råder fortfarande en stor omedvetenhet bland eleverna om hur kläder och konsumtion hänger samman med miljön. Hållbar utveckling och återbruk handlar ju om mer än miljöpåverkan.

Mina första trevande försök till smide.

Vi skall lära oss att smida järn för att bli godkända på kursen jag går i Linköping, Trä- och metallslöjdslärare på distans. 

Jättekul att få lära sig smida! Men ute på landets grundskolor ser det inte ut att finnas några större möjligheter att göra klart dessa uppgifter. Därför är övervägande delen av oss studenter hänvisade till att smida på universitetet. Där finns varken plats eller tid för alla att lyckas. Tilläggas bör att Ulf Härdner, kursansvarig, har visat oss hur man med ganska enkla medel kan bygga en egen härd för smide. Dock känns även det som övermäktigt eftersom jag knappt kan snickra ihop en enkel förvaringslåda!

Efter att jag varit inne i universitetets smedja vid fyra olika tillfällen och vid alla tillfällena blivit utmanövrerad av andra studenter med vassare armbågar och större egon, gav jag upp.

Väl hemma igen får jag all den hjälp jag behöver av min handledare, Johan. Han visar hur jag med gasolbrännare och en "miniugn" kan smida mindre föremål. Han är med mig under hela processen :-)

Så jag värmer ett fyrkantsjärn till vad Lars Enander och Karl-Gunnar Norén i sin Nya järnsmidesboken, 2008, tycker är en lämplig smidestemperatur. Det finns en bild på en temperaturkurva i boken och en bild på temperaturskalan i färg på bokens baksida. Behändigt! Normalt skall temperaturen ligga i intervallet 800-1100 grader. Om jag ligger där när jag smider har jag ingen aning om... Jag vet att det aldrig blev för varmt i alla fall eftersom inget brann upp ;-)

Om jag minns rätt så har Ulf Härdner berättat att det är svårt att komma upp i mer än 900 grader i miniugnen... nu när jag skriver det, så känns det som om jag minns fel.

Nåväl, i en tidigare del av kursen drev jag en kopparplåt till en bastuskopa. Nu var det dags för skopan att få ett handtag. Så efter att jag värmt upp fyrkantsjärnet sätter jag fast det i ett parallellskruvstycke och med en skiftnyckel drar jag runt stålet så att det vridna mönstret bildas. Värmer igen och därefter sträcker jag ut det på banan med en hammare/smideshammare. Jag vet inte hur mycket hammaren/smideshammaren väger och kan därför inte precisera vilken sorts hammare det är jag använder. Lars Enander och Karl-Gunnar Norén, Nya järnsmidesboken", 2008, gör i sin bok skillnad på smideshammaren och hammaren... verkar som om det har mer med vikten att göra än med utseendet.

Istället för att klyva ämnet med en klyvmejsel vänder vi på kuttingen och använder hammaren/smideshammaren.  Jag slår mot verktyget som jag inte vet namnet på och inte heller hittar i litteraturen, men du ser det på bilden ovan. På detta sätt delade/klöv jag ämnet. Det sista jag gjorde med handtaget till bastuskopan var att sträcka de båda ändarna efter klyvningen.

När det var dags att smida ljusstaken gjorde jag massor av misstag som jag så klart lärde mig lika mycket på ;-) Jag hade NOGA läst 5:e kapitlet i Nya järnsmidesboken, om hur man smider en ljusstake.

Så svårt det är att läsa sig till praktisk kunskap. Tror till och med att det är omöjligt. När jag väl står med det varma stålet liggande på banan så minns jag inte de momentvägar som jag ju så noga läste mig till. Jag borde vridit mitten på fyrkantsjärnet allra först och därefter stukat änden ena änden och sedan breddat ut den delen till själva ljushållaren. Istället vrider jag mitten på fyrkantsjärnet och därefter slår jag på ena änden för att göra foten före ljushållaren!

Oftast kom jag ihåg att rikta bara när det blev uppenbart att det blev snett! Något sänke för att forma ljushållaren i letade jag aldrig efter. På något sätt fokuserar jag så mycket på det jag skall göra när jag inte behärskar tekniken att allt förnuft blockeras. Så istället för att smida som jag läst mig till, slår jag mer eller mindre på måfå och på "känn"!!

Resultatet blev ett handtag till en bastuskopa och en ljusstake. Inget av det kommer över min tröskel! Jag känner mig inte stolt över mina föremål. Dock är Ulf Härdner en stor inspiratör och kompetent pedagog så jag vet att mycket av det han entusiastiskt visat och lärt mig kommer jag att komma tillbaka till och testa igen ;-)

Läs gärna mina tidigare publikationer här på bloggen. Högst upp på menyraden klickar du på trä och metall.

Att färglägga på miljökartong/kraft cardstock.

Tänkte bara visa att man kan använda akvarellfärger på kraft cardstock/miljökartong. Använd en vanlig vit färgpenna och fyll i motivet. 

 Därefter färglägger du som vanligt med akvarellpennorna.

 En massa sexkantiga småkort i en sexkantig ask blir en fin "gå-borts-present".

Ha det bra så ses vi snart igen :-)

Paperpiecing,

Inom kortmakeri finns en teknik som kallas peperpiecing. Den går ut på att klippa ut delar av motivet ur design-/mönsterpapper. Ta till exempel nåldynan på flickans huvud. Den har jag stämplat på ett mönsterpapper med samma stämpel som jag använt som bas på kortet. Därefter har jag klippt ut den och limmat fast den ovanpå den ofärgade nåldynan på kortbasen. Jag har stämplat alla delar på olika mönsterpapper förutom flickans hår och ansikte. Dem har jag målat direkt på akvarellpappret med akvarellpennor och pensel.

När man använder sig av den här tekniken med paperpiecing så kan motivet upplevas som "platt". Men, när man målar med akvarellfärger eller andra färger så kan man ju använda skuggor och högdagrar för att skapa liv och rörelse i motivet. Man kan använda sig av skuggor och högdagrar även på ett motiv som man paperpiecat. Jag använde bara en grå akvarellpenna och ritade dit skuggor på de bitar som jag klippt ut från mönsterpapper. Det var kul att prova tekniken med paperpiecing, men jag borde ha nöjt mig med några få detaljer. Det var tidsödande och inte så mycket resultat för all mödan.

Till I.L, min första bloggmedlem, förutom mamma ;-)

I.L, du har gjort min dag! När jag fick syn på din medlemsikon blev jag jätteglad och stolt! Äntligen en "riktig" medlem på bloggen. Annars var det min mamma som var den allra första medlemen, men mammor räknas ju inte, de liksom gillar allt man gör ;-) Så här kommer en chokladask till dig I.L, som tack för att du blev min första medlem :-)

Jag har planer på att göra en sådan ask för att lägga ut på Pysseltagens blogg. Men jag vet inte än vad Inger kommer att skicka mig för material. Om hon skickar papper som passar till en ask så blir det nog en... annars får jag hitta på något annat :-)

Ha en fortsatt bra söndag önskar jag dig och alla andra bloggbesökare.

Ett bokkort.

Ett kort som ser ut som en bok när man först tittar på det...

 ...och när man öppnar det så döljer sig ett citat om... böcker och vänner.

Har haft detta kort liggande i över ett år utan att göra färdigt det. Vet inte varför. Nu i sommar blev det klart i alla fall, så att jag kan visa det här på bloggen :-) Ha det gott med alla böcker och vänner.

Dörrskylt: Stör senare.

Jag har gjort en egen dörrskylt till sonen och hans flickvän...

Jag har använt spillbitar och täckt fram och baksida med dem på dörrskylten . Massor av dekorationer bara för att det är kul!

Oftast står det: Var god stör ej,  på skyltar som dessa... Men jag tyckte att det lät bättre med: Stör senare ;-)

Två soliga hälsningar.

När man stansar ut den här typen av dies kan man använda både de positiva och de negativa bitarna och får på detta sätt två kort!

Hoppas att vi har många soliga dagar kvar innan den regniga delen av hösten slår till. 

Jättekort med sexkantig ask.

Här kommer ett jättestort kort med tillhörande sexkantig ask. Kort och ask har jag gjort för Pysseltagens räkning.

 Beskrivning på hur man gör den här sexkantiga asken och två andra, hittar du här.

Ha det gott alla besökare!

You color my world.

Med papper i mjuka pastellfärger har jag gjort ett kort på en färdig kortbas med tillhörande kuvert.

Motivet är från My Favorite Things. Bandet/seam binding, är slätt och fint när du köper det men jag har skrynklat ihop det genom att spraya vatten på det och rulla det i mina händer som om det vore en köttbulle ;-)  På paletten har jag droppat så kallade flytande pärlor på flaska, i olika färger. Vi ses!