Återbruk-varför då?

Att kunna ta vara på olika möjligheter som ett föremål eller ett klädesplagg kunde ge, var länge en självklarhet i många hushåll och för de flesta dessutom en ekonomisk nödvändighet. Nu har intresset för att ta vara på våra gamla kläder och föremål återuppväckts. Fast den här gången handlar det om att rädda jorden och i läro- och kursplaner har begrepp som hållbar utveckling fått en given plats. Inte minst i slöjden.

Ur Lgr11:
Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmåga att arbeta med olika material och uttrycksformer. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och hur dessa kunskaper kan kombineras med medvetna val av material och teknik. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.

I en artikel från Slöjdforum 2011-03-28 jämför Hasse Hedström Lgr11 med Lpo94. Ur Lgr11:s kursplan i slöjd, betonas hållbar utveckling och slöjdens ansvar för att koppla samman ämnet med miljö och resurshushållning starkare än i den föregående Lpo94. Medan Lpo94 skriver allmänt om miljömässiga hänsynstaganden, betonar Lgr11 att förutom att slöjden ska ta sig an miljöaspekterna, ska ämnet också främja en hållbar utveckling genom val av material och metoder.

I det centrala innehållet i Lgr11, står det för årskurs 4–6 att slöjdundervisningen ska bidra till resurshushållning genom att eleverna till exempel arbetar med reparationer och återanvändning. I årskurs 7–9 står det att eleverna ska arbeta med hur olika material produceras ur ett hållbarhetsperspektiv.

Fler och fler har på senare tid upptäckt, eller kanske återupptäckt, nyttan och vinsterna med att förlänga livet på gamla prylar. Vi kallar det för en massa saker så som: återbruk, återanvändning, recycling, vintage, second hand, re-design, re-use, re-make. Förr lappade vi byxor, stoppade strumpor, vävde mattor med lump för att spara pengar. Men idag ägnar vi oss nog mest åt återbruk av miljötänk eller för att vi när en önskan om att vara speciella och unika. Man vill ha snygga, intressanta och annorlunda kläder eller föremål som inte alla andra har. Ekonomin verkar inte spela särskilt stor roll för att vi skall återbruka. Vi återbrukar inte istället för att köpa nytt – vi gör både och.

I en artikel från Slöjdforum 2011-08-26 skriver Helene Lumholdt om återbruk. Skolan har som uppdrag att lära eleverna bli goda, kreativa, ansvarsfulla och kompetenta medborgare. Tanken att eleverna åtminstone ska förbereda sig för resurshushållning och miljöansvar har följaktligen givit avtryck i skolans läroplan.

”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling." Så stod det under rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag” i Lpo 94 och så står det i den nya läroplanen Lgr11.

Skolan och slöjden har en del att lära av förskolan. Där finns traditionen att tillvarata material från naturen och sådant som annars skulle hamnat i soppåsen eller pappersinsamlingen. Föräldrar har fått bidra med förpackningar och annat överblivet material de kunnat få tag på från sina hem och arbetsplatser för att ge till förskolans verksamhet. Förskoleelever har alltid återbrukat i en positiv anda, med personalens hjälp.

De äldre eleverna är däremot inte lika lättköpta. Under ett informellt samtal med elever i år 7 fick jag höra dessa kommentarer på temat återbruk:

- Varför skall vi göra om gamla kläder när vi kan köpa nytt?
- Det känns ofräscht med gamla grejer och kläder.
- Det går snart sönder igen, så måste man ändå köpa nytt.

Det verkar som om en del elever, om de har råd att köpa nytt, inte bryr sig om återbruk. För att få de äldre eleverna att förstå vitsen med återbruk krävs att vi pedagoger fortsätter att informera eleverna om nyttan med återbruk och vad som händer med vår planet om vi struntar i det. Vi måste få med våra elever på tåget, engagera dem i denna viktiga fråga, få dem att brinna för miljötänket och återbrukets nyskapande.

Jag hörde några positiva elevkommentarer på återbrukstemat också:
- Att handla second hand-kläder är bra för miljön.
- Man blir lättare inspirerad när man har något att utgå ifrån.
- Man kan göra skillnad för miljön.


Det råder fortfarande en stor omedvetenhet bland eleverna om hur kläder och konsumtion hänger samman med miljön. Hållbar utveckling och återbruk handlar ju om mer än miljöpåverkan.