Mask.

Uppgiften är att i ett stycke lind skära ut en sorts ansiktsmask. Minst 50 mm tjockt skulle ämnet vara. All inspiration skall dokumenteras. Inför den här uppgiften inhandlade jag några stämjärn i tron att jag säkert kommer att tycka att det är roligt med träskärning. Min norska morfar har gjort massor av vackra föremål i "treskjæring", så det måste väl ligga i generna ;-)

Min inspiration har jag hämtat från venetianska maskeradmasker (tycker att de är superhäftiga) och från Rolf Taraldsets filmer på Youtube. http://www.youtube.com/watch?v=1PY33hnm7mk

I mitt pysselskafferi har jag en dies/stans från Spellbinders. Den har jag förstorat och modifierat lite så att den skall passa som mask på mitt lindstycke.

 

När jag ritat ut den på ämnet var det bara att med bandsågens hjälp såga ut den... Den har fått ligga till sig i 9 veckor innan den hamnade i bandsågen. Hur länge skall jag behöva dras med den här löjliga osäkerheten/rädslan/respekten för allt vad bandsågar heter!?

Jag brukar använda Youtube så fort det är något jag behöver lära mig. Det gjorde jag även denna gång. Det är en stor oas att ösa ur och den har hjälpt mig många, många gånger. Efter några timmars passivt tittande vågade jag prova själv. Varför börjar jag oftast i den änden? Om jag hade vågat prova att testa verktygen innan jag tittade på filmerna skulle jag kanske veta mera om vad jag behöver titta på?

När masken var sågad skruvade jag fast en kloss på baksidan. Klossen skulle jag sätta fast i hyvelbänken så att ämnet skulle hålla sig stilla när jag började min träskärning. Först började jag med ett stämjärn och en träklubba att slå bort trä på ena sidan om mitten. Då slog det mig att jag faktiskt skulle kunna träna på träskärning först och sedan slå bort det jag tränat på.

Så roligt det var att med de nya, sylvassa verktygen ömsom skära ut träspån och ömsom slå ut dem. Järnen skar i lindämnet som vore det smör. Det krävdes många timmar av träning på bara den ena sidan av masken. Av tidsbrist slog jag bort träspån på båda sidorna om mitten, trots att jag bara hunnit träna på ena sidan.

När jag skall bearbeta masken "på riktigt" skall jag tänka på att inte göra "snirklarna" för tunna, då det lätt går av. Jag skall också tänka på att hålla verktygen vassa. Det är en enorm skillnad på att jobba med nyvässade verktyg jämfört med slöa.

Till slut hade jag skurit bort tillräckligt mycket trä på sidorna om mitten (näsan) så att jag kunde börja fila de partierna jämna och därefter gick jag på med sandpapper. I efterhand hade jag väntat med finliret till senare. Det hade räckt att fila ämnet för mittpartiet blev illa åtgånget under tiden som jag skar ut maskens sidor. Så jag blev tvungen att slipa om det igen.

Efter många timmars träskärning var det så äntligen dags att ytbehandla. Jag använde mig av en vattenbaserad hobbyfärg med lite skimmer i. Det måste medges att det kändes som ett helgerån att måla masken efter allt arbete jag lagt ner. Medan jag la på färgen upptäckte jag att den liksom jämnade ut ytan så att inte alla skavanker framträdde så tydligt. Perfekt! På med ytterligare ett lager färg.

Nu äntligen var det dags för det roliga! Att dekorera. Man brukar ju säga: less is more, men jag tänkte inte hålla igen här. Masken skrek efter mer "bling" hela tiden och jag vräkte på. I mitt pysselskafferi har jag en massa strasstenar i "fel" färg. Alkoholbaserade tuschpennor avhjälpte det. Sedan var det bara att limma på dem. Lite glitterlim lade jag på med pensel på de nedsänkta partierna , det fick relieferna på masken att lyfta ännu mer.

När jag kom tillbaka till jobbet och visade masken för Johan, min handledare, kom jag på att klossen på baksidan fortfarande satt kvar... Innan jag hunnit reagera så hade Johan skruvat bort den.

Tack Johan, för alla de gånger du sms:ade mig på helgerna och bad mig komma  till slöjdsalen och jobba med masken :-)